Advokat Johan Fernvall

Pas på når du køber bolig i Sverige Flere og flere danskere køber bolig i Sverige. Det er også fint nok, da udbudet er stort, og priserne er lavere end i Danmark. Træerne vokser dog ikke ind i himlen, og fornuften skal gerne kunne nå at følge med. I Sverige er det ejendomsmægleren, der klarer handelen for begge parter, og advokater anvendes meget sjældent af parterne i en ejendomshandel. MEN – vi har inden for kort tid haft to sager, hvor vi af nødstedte danskere er blevet bedt om at assistere i forbindelse med handler af bostadsretter og fast ejendom. Sag 1 En dansker ville købe en bostadsret (en mellemting mellem en dansk ejerlejlighed og andelsbolig) til en pris på 475.000 svenske kroner. Han bad os gennemgå købsaftalen, og i den forbindelse indhentede vi den pågældende ejerforenings årsregnskab. I vores undersøgelse kunne vi konstatere, at tallene ikke hang sammen. Bl.a. var egenkapitalen forsvundet, og det viste sig også, at man havde forsøgt at pynte på regnskabet ved ub...

Dublinförordningen reglerar vilket land som skall handlägga ett ärende om asyl. Enligt reglerna i förordningen skall en asylsökande som sedan tidigare har vistats i eller sökt asyl i ett annat medlemsland, överföras till detta land. Den medlemsstat till vilken den sökande överförs till ansvarar sedan för att handlägga ansökan. Den bakomliggande tanken är naturligtvis att de medlemsländer som omfattas av förordningen anses upprätthålla en god nivå avseende tillvaratagandet av de mänskliga fri- och rättigheterna samt att en asylsökande inte riskeras att utsättas för förföljelse i det landet. Sedan en tid tillbaka råder dock den ordningen att personer som söker asyl i Sverige och som tidigare har varit asylsökande i Grekland, eller på annan grund skall överlämnas till Grekland, inte lämnas ut dit. Migrationsöverdomstolen har dock nu inrättat den linjen att inte överlämna asylsökanden till Grekland i de fall där Grekland enligt Dublinförordningen skall handlägga asylärenden. Anlednin...

Dagens Nyheter  rapporterar idag om en intressant stämningsansökan som lär ha lämnats till Malmö tingsrätt. Två män i Malmö ingick för fem år sedan ett avtal att inte odla mustasch före ålderdomen. Männen förefaller idag vara i 30-årsåldern. Den ena mannen har brutit pakten och i strid med denna låtit odla fjun på sin överläpp. Detta har retat den andra mannen så till den milda grad att han låtit inge en stämningsansökan i vilken han yrkar att den mustaschprydde skall föreläggas att raka sig, alternativt skänka 500 kr till välgörande ändamål. Det blir intressant att se hur tingsrätten väljer att tolka yrkandet i målet, d.v.s. om man finner det möjligt att utfärda stämning på den andra delen av yrkandet. Pacta sunt servanda! Däremot lär det bli synnerligen svårt för käranden att förklara vad avtalsinnehållet egentligen har varit.

Den 1 januari 2011 trädde ändringar i Kreditupplysningslagen i kraft. En viktig förändring är att om man tar en kreditupplysning via webben på en privatperson (även som enskild näringsidkare), skall en kopia av kreditupplysningen skickas till den omfrågade personen. Av den information som skickas skall framgå vem som har tagit kreditupplysningen. Vidare skall kreditupplysning endast kunna inhämtas om det föreligger ett s.k. legitimt syfte. Ett sådant kan vara att beställaren av informationen har för avsikt att ingå kreditavtal med den omfrågade. Syftet med lagändringen har varit att stoppa den okontrollerade spridningen av kreditupplysningar på nätet. Tidigare gällde att kreditupplysningsföretag kunde, genom ett utgivningsbevis och med stöd av grundlag, fritt låta vem som helst ta en kreditupplysning på vem som helst utan att den omfrågade personen fick information om detta. Det var alltså fritt fram för arbetsgivare eller nyfikna grannar att se om du har betalningsanmärkningar eller d...