Pas på når du køber bolig i Sverige


Pas på når du køber bolig i Sverige

Flere og flere danskere køber bolig i Sverige. Det er også fint nok, da udbudet er stort, og priserne er lavere end i Danmark. Træerne vokser dog ikke ind i himlen, og fornuften skal gerne kunne nå at følge med.
I Sverige er det ejendomsmægleren, der klarer handelen for begge parter, og advokater anvendes meget sjældent af parterne i en ejendomshandel.
MEN – vi har inden for kort tid haft to sager, hvor vi af nødstedte danskere er blevet bedt om at assistere i forbindelse med handler af bostadsretter og fast ejendom.

Sag 1En dansker ville købe en bostadsret (en mellemting mellem en dansk ejerlejlighed og andelsbolig) til en pris på 475.000 svenske kroner. Han bad os gennemgå købsaftalen, og i den forbindelse indhentede vi den pågældende ejerforenings årsregnskab. I vores undersøgelse kunne vi konstatere, at tallene ikke hang sammen. Bl.a. var egenkapitalen forsvundet, og det viste sig også, at man havde forsøgt at pynte på regnskabet ved uberettiget at anvende revisors navn.
Vi frarådede på det kraftigste, at vores danske kunde skulle gennemføre købet af den pågældende bostadsret.
Ejendomsmægleren havde i sagen ikke oplyst køberen om årsregnskabet.

Sag 2
Vores kunder ønskede at købe et hus til en pris på 1.900.000 svenske kroner. De bad Advokatfirmaet Karsten Olsen om at gennemgå købsaftalen og den tilstandsrapport, som ejendomsmægleren havde indhentet. Tilstandsrapporten – som kun var en okulær besigtigelse – indikerede en risiko for fugtskader. Vi frarådede på baggrund af rapporten at købe huset, idet der i Sverige er en betydeligt mere omfattende og grundig undersøgelsespligt for køber end i Danmark. Hvis der var konstateret fugtskader efter købet, ville købers muligheder for at rette et erstatningkrav mod sælger have været meget små. Vi anbefalede, at køber inden eventuelt køb anvendte en bygningssagkyndig, som kunne foretage en mere grundig undersøgelse.
Summa summarum: Brug kompetent assistance, når du køber fast ejendom eller bostadsret i Sverige – pengene kan hurtigt vise sig godt givet ud.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Är man skyldig att anmäla om man ser ett brott?

Bild
  Är man skyldig att anmäla om man ser ett brott? Någon generell och allmän skyldighet att kontakta polisen eller på annat sätt anmäla ett brott man känner till, finns inte i Sverige. Man kan alltså vanligtvis inte straffas för att man låter bli att kontakta polisen om man ser ett pågående brott. Undantag finns dock för vissa allvarliga brott, t.ex. mord, grov misshandel eller våldtäkt. Bevittnar man ett sådant brott, eller känner man till att ett sådant brott planeras, kan man själv bli straffad om man inte avslöjar brottet. Man är dock i princip inte skyldig att ingripa för att avvärja brottet (vissa undantag finns). Det vanliga är att man bör kontakta polis om man känner till ett av de allvarliga brott som utgör undantagen. Men kan man avslöja brottet på annat sätt, t.ex. genom att kontakta annan myndighet eller den som ska bli utsatt för ett planerat brott, så är det vanligtvis tillräckligt för att själv undvika straffansvar. Man är dock inte skyldig att avslöja ett sådant ...
Läs mer

Mustaschtvist i tingsrätten?

Dagens Nyheter  rapporterar idag om en intressant stämningsansökan som lär ha lämnats till Malmö tingsrätt. Två män i Malmö ingick för fem år sedan ett avtal att inte odla mustasch före ålderdomen. Männen förefaller idag vara i 30-årsåldern. Den ena mannen har brutit pakten och i strid med denna låtit odla fjun på sin överläpp. Detta har retat den andra mannen så till den milda grad att han låtit inge en stämningsansökan i vilken han yrkar att den mustaschprydde skall föreläggas att raka sig, alternativt skänka 500 kr till välgörande ändamål. Det blir intressant att se hur tingsrätten väljer att tolka yrkandet i målet, d.v.s. om man finner det möjligt att utfärda stämning på den andra delen av yrkandet. Pacta sunt servanda! Däremot lär det bli synnerligen svårt för käranden att förklara vad avtalsinnehållet egentligen har varit.
Läs mer

Stopp för Dublinöverföringar till Grekland

Dublinförordningen reglerar vilket land som skall handlägga ett ärende om asyl. Enligt reglerna i förordningen skall en asylsökande som sedan tidigare har vistats i eller sökt asyl i ett annat medlemsland, överföras till detta land. Den medlemsstat till vilken den sökande överförs till ansvarar sedan för att handlägga ansökan. Den bakomliggande tanken är naturligtvis att de medlemsländer som omfattas av förordningen anses upprätthålla en god nivå avseende tillvaratagandet av de mänskliga fri- och rättigheterna samt att en asylsökande inte riskeras att utsättas för förföljelse i det landet. Sedan en tid tillbaka råder dock den ordningen att personer som söker asyl i Sverige och som tidigare har varit asylsökande i Grekland, eller på annan grund skall överlämnas till Grekland, inte lämnas ut dit. Migrationsöverdomstolen har dock nu inrättat den linjen att inte överlämna asylsökanden till Grekland i de fall där Grekland enligt Dublinförordningen skall handlägga asylärenden. Anlednin...
Läs mer