Inlägg

Är man skyldig att anmäla om man ser ett brott?

Bild
  Är man skyldig att anmäla om man ser ett brott? Någon generell och allmän skyldighet att kontakta polisen eller på annat sätt anmäla ett brott man känner till, finns inte i Sverige. Man kan alltså vanligtvis inte straffas för att man låter bli att kontakta polisen om man ser ett pågående brott. Undantag finns dock för vissa allvarliga brott, t.ex. mord, grov misshandel eller våldtäkt. Bevittnar man ett sådant brott, eller känner man till att ett sådant brott planeras, kan man själv bli straffad om man inte avslöjar brottet. Man är dock i princip inte skyldig att ingripa för att avvärja brottet (vissa undantag finns). Det vanliga är att man bör kontakta polis om man känner till ett av de allvarliga brott som utgör undantagen. Men kan man avslöja brottet på annat sätt, t.ex. genom att kontakta annan myndighet eller den som ska bli utsatt för ett planerat brott, så är det vanligtvis tillräckligt för att själv undvika straffansvar. Man är dock inte skyldig att avslöja ett sådant ...

Advokaterna Fernvall Möller

Bild
  Advokaterna Fernvall Möller - Vi Försvarar Dig! Advokaterna Fernvall Möller är en humanjuridisk byrå med särskild inriktning på brottmål. Vi har huvudkontor i Malmö med mottagningskontor i Ystad och Lund.  Med mer än 10 års erfarenhet är vi redo att försvara dig om du misstänks för brott och tillvarata dina rättigheter om du har utsatts för brott.  Vill du läsa mer om byrån och advokaterna Sara Möller och Johan Fernvall, finns en artikel  här   Du är alltid välkommen att kontakta oss! På vår  hemsida  hittar du kontaktinformation.  Som misstänkt för brott har du alltid rätt att biträdas av advokat vid polisförhör och domstolsförhandling. Många gånger kan du få en offentlig försvarare utsedd för dig. Det betyder bl.a. att staten står för kostnaderna för advokaten. Skulle du bli dömd för brott i en eventuell rättegång, kan du bli skyldig att betala tillbaka kostnaderna till staten.  En advokat som förordnas till offentlig försvarare är dock, ...

Pas på når du køber bolig i Sverige

Pas på når du køber bolig i Sverige Flere og flere danskere køber bolig i Sverige. Det er også fint nok, da udbudet er stort, og priserne er lavere end i Danmark. Træerne vokser dog ikke ind i himlen, og fornuften skal gerne kunne nå at følge med. I Sverige er det ejendomsmægleren, der klarer handelen for begge parter, og advokater anvendes meget sjældent af parterne i en ejendomshandel. MEN – vi har inden for kort tid haft to sager, hvor vi af nødstedte danskere er blevet bedt om at assistere i forbindelse med handler af bostadsretter og fast ejendom. Sag 1 En dansker ville købe en bostadsret (en mellemting mellem en dansk ejerlejlighed og andelsbolig) til en pris på 475.000 svenske kroner. Han bad os gennemgå købsaftalen, og i den forbindelse indhentede vi den pågældende ejerforenings årsregnskab. I vores undersøgelse kunne vi konstatere, at tallene ikke hang sammen. Bl.a. var egenkapitalen forsvundet, og det viste sig også, at man havde forsøgt at pynte på regnskabet ved ub...

Stopp för Dublinöverföringar till Grekland

Dublinförordningen reglerar vilket land som skall handlägga ett ärende om asyl. Enligt reglerna i förordningen skall en asylsökande som sedan tidigare har vistats i eller sökt asyl i ett annat medlemsland, överföras till detta land. Den medlemsstat till vilken den sökande överförs till ansvarar sedan för att handlägga ansökan. Den bakomliggande tanken är naturligtvis att de medlemsländer som omfattas av förordningen anses upprätthålla en god nivå avseende tillvaratagandet av de mänskliga fri- och rättigheterna samt att en asylsökande inte riskeras att utsättas för förföljelse i det landet. Sedan en tid tillbaka råder dock den ordningen att personer som söker asyl i Sverige och som tidigare har varit asylsökande i Grekland, eller på annan grund skall överlämnas till Grekland, inte lämnas ut dit. Migrationsöverdomstolen har dock nu inrättat den linjen att inte överlämna asylsökanden till Grekland i de fall där Grekland enligt Dublinförordningen skall handlägga asylärenden. Anlednin...

Mustaschtvist i tingsrätten?

Dagens Nyheter  rapporterar idag om en intressant stämningsansökan som lär ha lämnats till Malmö tingsrätt. Två män i Malmö ingick för fem år sedan ett avtal att inte odla mustasch före ålderdomen. Männen förefaller idag vara i 30-årsåldern. Den ena mannen har brutit pakten och i strid med denna låtit odla fjun på sin överläpp. Detta har retat den andra mannen så till den milda grad att han låtit inge en stämningsansökan i vilken han yrkar att den mustaschprydde skall föreläggas att raka sig, alternativt skänka 500 kr till välgörande ändamål. Det blir intressant att se hur tingsrätten väljer att tolka yrkandet i målet, d.v.s. om man finner det möjligt att utfärda stämning på den andra delen av yrkandet. Pacta sunt servanda! Däremot lär det bli synnerligen svårt för käranden att förklara vad avtalsinnehållet egentligen har varit.

Internethandel, finanskris och den personliga integriteten

Den 1 januari 2011 trädde ändringar i Kreditupplysningslagen i kraft. En viktig förändring är att om man tar en kreditupplysning via webben på en privatperson (även som enskild näringsidkare), skall en kopia av kreditupplysningen skickas till den omfrågade personen. Av den information som skickas skall framgå vem som har tagit kreditupplysningen. Vidare skall kreditupplysning endast kunna inhämtas om det föreligger ett s.k. legitimt syfte. Ett sådant kan vara att beställaren av informationen har för avsikt att ingå kreditavtal med den omfrågade. Syftet med lagändringen har varit att stoppa den okontrollerade spridningen av kreditupplysningar på nätet. Tidigare gällde att kreditupplysningsföretag kunde, genom ett utgivningsbevis och med stöd av grundlag, fritt låta vem som helst ta en kreditupplysning på vem som helst utan att den omfrågade personen fick information om detta. Det var alltså fritt fram för arbetsgivare eller nyfikna grannar att se om du har betalningsanmärkningar eller d...